Behandlingsområden

IRLAB:s läkemedelskandidater ämnar behandla följande fyra områden; demens (PD-D), mental ohälsa (PD-P), ofrivilliga rörelser (PD-LIDs), samt axiala motoriska symtom.

 

Demens vid Parkinsons, PD-D

Patienter kan drabbas av demens p.g.a. Parkinsons sjukdom, PD-D (Parkinson’s Disease Dementia). Demens är en av de vanligaste så kallade icke motoriska påvisbara följderna av Parkinsons sjukdom. Mellan 25–30 procent av patienter med Parkinsons sjukdom uppvisar symptom på demens och lika många till har vissa nedsättningar av kognitiva funktioner (så kallad minimal cognitive impairment). Förekomsten av demens vid Parkinsons sjukdom är åldersberoende och i genomsnitt drabbas patienten med Parkinsons sjukdom av demens efter cirka 10 års sjukdom1, och efter 20 års sjukdom är drygt 80% drabbade.
Patienter med demens, upplever lägre livskvalitet, får sämre förmåga att själva klara sina dagliga aktiviteter och är dessutom förknippade med mer än tre gånger så höga kostnader jämfört med de Parkinsonpatienter som inte uppvisar dessa symtom. Det är främst vård i hemmet som svarar för de höga kostnaderna. Dessutom upplever vårdgivare att personer med demens, PD-D, orsakar mer stress och större arbetsbelastning jämfört med Parkinsonpatienter utan. Dessa patienter uppvisar också en ökad dödlighet.2

 

Mental ohälsa och psykos vid Parkinsons sjukdom, PD-P

Andra vanligt förekommande biverkningar vid Parkinsons sjukdom är psykiska symtom såsom vanföreställningar och/eller hallucinationer, vilka benämns PD-P (Parkinson’s Disease Psychosis).

 

Ofrivilliga rörelser, PD-LIDs

Efter en långtidsanvändning av den helt nödvändiga standardbehandlingen med läkemedlet levodopa (L-dopa) uppstår ofta frivilliga rörelser, dyskinesier. TIllståndet benämns PD-LIDs (Parkinson’s Disease Levodopa Induced Dyskinesias). De ofrivilliga rörelserna är ofta ett symtom på problem i de basala ganglierna (ett område i storhjärnan, under hjärnbarken som är bl.a. involverade i verkställandet av frivilliga rörelser och andra handlingar). Olika studier utvisar att upp till 50 procent av Parkinson-patienterna utvecklar sådana dyskinesier inom fem år från start av behandling med levodopa. 

 

Axiala motoriska symtom

Dessa symtom inkluderar balanssvårigheter, frysningar/gångstopp, tal- och sväljningssvårigheter, och är mycket vanligt förekommande i avancerad sjukdomsfas och hos patienter med kognitiva symtom. De läkemedel som idag används för behandling av Parkinsons sjukdom fungerar inte tillfredställande för behandling av axiala symtom och det finns inga andra läkemedel godkända för indikationen. Störningar i axiala motoriska funktioner leder till en mängd funktionsnedsättande svårigheter för de drabbade patienterna. Talstörningar med mumlande otydligt tal och låg röstvolym leder till kommunikationssvårigheter och känsla av isolering. Sväljningssvårigheter kan leda till att patienten får svårt med näringsintag och sväljer fel. Med nedsättning av balansfunktioner vid Parkinsons sjukdom följer också stora samhällsekonomiska kostnader. Fallskador är den vanligaste orsaken till inläggningar på sjukhus för patienter drabbade av Parkinsons sjukdom. Balansnedsättningen leder också till en livsinskränkande rädsla för att falla för många patienter.

Samstämmiga uppgifter från läkare och forskare inom fältet talar för att effektiv behandling för axiala motoriska symtom vid Parkinsons sjukdom är något som starkt efterfrågas på marknaden.

 

 

1Aarsland et al. Cognitive decline in Parkinson disease. Nat Rev Neurol. 2017:4:217-231.

2Svenningsson et al. Cognitive impairment in patients with Parkinson’s disease: diagnosis, biomarkers, and treatment. Lancet Neurol. 2012:8:697-707